På Nätverksdagarna i Tammerfors 23-24.3 talade Undervisningsrådet Krisse Sulonen varmt om lärmiljöns betydelse för lärandet och gav exempel på miljöer där man tänkt om utgående ifrån de behov som finns idag för aktivt lärande.

Hon betonar att den fysiska lärmiljön ska vara ESTETISK och visar exempel på ställen som bland annat Botanic Gardens i Kew och Covent Garden i London. Det offentliga torget, där man kan bli sedd och se andra samt se andra jobba likväl som se ut på något när man jobbar är centrala delar i det Sulonen presenterar. Jämför man detta med dagens (ofta föråldrade) undervisningsutrymmen är det ofta raka motsatsen.  Läraren stänger ofta dörren om sig och undervisningen sker utan insyn - men inte heller utsyn. Eleverna begränsas till ett ofta ganska trist utrymme för lärande.

Förhoppningsvis inte så mycket längre. Den nya läroplanen (och även nog den tidigare) vill se aktiva elever som jobbar utanför det slutna rummet och i det samhälle de är en del av. Förändringen börjar i den fysiska arbetsmiljön, men även i den sociala. Vi vill se aktiva, nyfikna elever även utanför klasserna, och som börjar se skolan och lärandet som en del av vardagen och livet.

Kreativa, aktiva och föränderliga utrymmen är något som vi satsar på i vår skola. Det tar tid att utveckla och förända, men den fysiska miljön är en bra början.  Vi skapar ändå inte förändring genom att ersätta pulpeterna med soffor, sa någon klok nyligen. Vi måste också jobba med innehållet. Ett aktivt läroplansarbete parallellt med ett modigt experimenterande med lärmiljön kan föra oss framåt i Framtidens grundskola.

Annika Linder Airava